Var på förfest hos Emma Davidsson.
Vi som höll till på förfesten:
Emma x2
Karolina
Marielle
Frida x2
Emelie
Hanna
Angelica
Sandra
Jag


Drack endast ett glas vin och två cider. Vid tolv gick vi till oscars där jag fick ett glas rosé av en nära vän. Har ingen tidsuppfattning men kort därefter går jag till garderoben för att hämta ut min jacka.

Therese frågar hur det är med mig och jag lägger ner huvudet på disken. Hon lyfter upp mitt huvud och frågar hur jag mår därefter ramlar jag ihop baklänges. Dom lägger upp mig på disken och therese pratar med mig hela tiden men jag försvinner bara mer och mer tillslut går det inte att få någon kontakt med mig. Någon frågar therese var jag bor och säger att dom ska gå hem och lägga mig för att jag är bara för full. Men hon berättar för dom att jag kom för inte så längesedan och då var jag nykter.

Sen flyttar dom mig till en soffa Mikael Séedoff tar hand om mig, han lägger även en jacka över mig för att dölja så gott  det går att det är jag som ligger där. Under tiden ringer en annan vakt ambulans. Jag har ett svagt minne av att jag har sett Mikael men jag kunde inte höra någon musik och kunde inte se något folk, det enda jag såg var honom. Dom kommer och hämtar mig med bår inne på oscars. Sedan vaknar jag upp i ambulansen och förstår inte vart jag är någonstans. Det känndes som jag satt i en liten låda och inte kunde kommma ut.

Jag sa till killen i ambulansen att jag måste ut förjag får panik. Han lugnar mig och säger att vi snart är framme på sjukhuset. Jag svarade att jag ska inte till sjukhuset, jag ska hem samtidigt som tanken slogmig att jag var själv. Då berättade han att jag hade en kompis som satt i framsätet. Väl framme på sjukhuset vaknar jag upp i en säng ute i korridoren och min underbara vän Frida är där. Nästa gång jag vaknade upp var inne på rummet då hade både Angelica och Emelie kommit dit. Sandra var också däroch kollade till mig emellanåt.

Sen kommer doktorn in. Men har ingen aning om hur lång tid det tog.

-Hej Marica gudmunder heter jag

-Vad hette du sa du?

-Gudmunder

-Är du verkligen läkare??

-ja det är jag.

-Marica nu kommer jag trycka lite på buken.

-Vad är buken för något?

-är du verkligen svensk.

-ehh ja detär jag!

Dom tog lite prover, kollade ekg och satte mig på dropp

Enligt dom på oscars låg jag medvetslös i en halvtimma.

Alla som hade druckit av den där flaskan rosé blev lite konstiga. Frida som var emd mig på sjukhuset satt och pillade med allting, frågade om man fick kissa i papperskorgen, rotade i kylskåpet på personal rummet m.m Nu i efterhand kan man bara skratt åt allting men det var riktigt hemskt närdet hände. Håll uppsikt på era drinkar! 

När jag låg inne på "mitt" rumpå sjukhuset kommer Ted in.
-Vad fan gör du här ted?
-Robin ligger i rummet brevid. (Robin är en av mina bästa killkompisar)
-Min Robin?
-ja.

Jag började gråta och gapadeatt jag ville att han skulle komma in till mig. Men Ted berättade att han håller på att sys. Jag älskar ju robin, mår han bra? kan jag få prata med honom? Efter någon timma kommer han in rullandes i en rullstol och kramar om mig, berättar att han mår bra och att dom skulle åka hem.

Han hade fått en burk på ögonbrynet så det sprack och han fick sy två stygn.

Vill tacka Mikael Séedoff och Therse Andresén för att dom hjälpte mig, vågar inte ens tänka på vad som skulle kunna ha hänt. Jag är evigt tacksam!


Till något helt annat! Mina vänner, ni är dåliga på att komentera.